Den 5 och 10 juli genomfördes sprängattentat mot det statliga mexikanska oljebolaget Pemex gasledningar i delstaterna Guanajuato och Queretaro. I en kommuniké tog gerillagruppen EPR (Ejército Popular Revolucionario) på sig ansvaret och hävdade att aktionerna mot ”Felipe Calderóns illegitima regering” och ”oligarkins ekonomiska intressen” kommer att fortsätta tills två av EPR:s medlemmar som greps i delstaten Oaxaca 25 maj släpps. Verkliga gerillaaktioner som vittnar om den explosiva situationen i landet eller en dimridå för att avleda uppmärksamheten från skandalerna kring Calderóns regering? Debatten pågår för fullt, inte minst i den alltid lika läsvärda dagstidningen La Jornada.
De som tror att det verkligen var EPR som utförde attentaten ser det som en logisk konsekvens av att den mexikanska regeringen använder sig av allt mer våld för att slå ner de sociala protester som brytit ut runt om i landet. Dynamiken för tankarna till 1970-talets Latinamerika där regeringarnas ”smutsiga krig” möttes av väpnat motstånd. Men varför riktades bombdåden mot det statliga oljebolaget och besitter EPR den färdighet som krävs för att utföra tekniskt avancerade attentata långt från gruppens kärnområde i södra Mexiko, frågar sig skeptikerna.
En rad debattörer, däribland vänsterledaren Andrés Manuel López Obrador, påpekar istället hur lägligt attentaten kom för president Calderón precis när en omfattande skandal kring hans regering uppdagats. Den Kina-födde affärsmannen och knarkhandlaren Ye Gon greps nyligen i USA och i hans hus i Mexico City fann man över 200 miljoner dollar i kontanter. Det märkliga är hur ostört den eftersökte Ye Gon kunnat resa ut och in i USA och ingen verkar heller riktigt veta var de beslagtagna pengarna tagit vägen. Själv hävdar Ye Gon att pengarna var en del av den summa som han använt för att finansiera högerpartiet PAN:s kampanj under fjolårets omstridda presidentval. De påstådda gerillattentaten skulle därigenom avleda medias uppmärksamhet från skandalen och ge president Calderón ännu friare händer att kriminalisera och förfölja Mexikos sociala rörelser och vänsteropposition.
Svaret på vem som låg bakom attentaten lär dröja. Det enda som är säkert är att sprängdåden utgör ännu ett steg mot en ”colombianisering” av den politiska situationen i Mexiko.
Tigran Feiler
