förtjusande brevväxling med chiquita

Patrik Svenssons krönika länk till höger i Sydsvenska dagbladet om Chiquitas samröre med den terroriststämplade colombianska högermilisen AUC har inte varit till bananföretagets förtjustning. Han fick ett brev från bananföretagets pr-byrå Hill & Knowlton. Svenssson undrar nu högt om inte  något är ruttet

Det enda konstiga med denna brevväxling var egentligen att syftet var så oklart. Chiquita hävdar att de var tvungna. Inget mer. Trots att de samtidigt gått med på att böta 25 miljoner dollar till amerikanska myndigheter för att ha finansierat en i USA terroriststämplad organisation. De var helt enkelt bara tvungna.

De vill inte korrigera några felaktigheter. De kräver ingen rättelse. De önskar heller inte utrymme i tidningen för ett genmäle. De skriver enbart till mig personligen för att göra mig uppmärksam på att de läst artikeln, ”inte med förtjusning”.

Uribe ska förbättra Colombias rykte

Det var under ett besök i Washington som Colombias president Alvaro Uribe förklarade att många colombianer reser utomlands och förmedlar en negativ bild av situationen i landet. Därför sa Uribe att han nu själv ska ställa sig i spetsen för en internationell kampanj med målet att visa att det blivit bättre i landet tack vare den nuvarande regeringens politik.

Det var för andra gången på kort tid som Uribe besökte Washington för att försäkra sig om fortsatt amerikanskt stöd för sin politik och ett nytt frihandelsavtal medllan länderna. Men sanningen är att den colombianska regeringen drabbats av en rad motgångar under det senaste året. En skandal kallad ”parapolitica” har avslöjat de nära banden mellan högerextrema paramilitära grupper och delar av den colombianska staten. En utrikesminister har tvingats avgå, parlamentsledamöter sitter fängslade och även vicepresidenten och överbefälhavaren pekas ut som allierade till paramilitärerna. Den paramilitära ledaren Salvatore Mancuso har gått så långt som att säga att ”paramilitarismen är en statlig politik”, vilket för övrigt alltid hävtats av den colombianska oppositionen och männsikorättsrörelsen.

Den paramilitära inflitrationen av staten och den fortsatta humanitära krisen i Colombia, med fyra miljoner internflyktingar och fortsatta politiska mord och hot mot oppositionella, har gjort att det internationella samfundets syn på Colombia sakta börjat förändras. Både i EU och USA, som ska förhandla fram nya frihandelsavtal med Colombia, höjs nu röster från parlamentariker som vill frysa förhandlingarna tills den colombianska regeringen tar i tu med paramilitarismen och börjar respektera mänskliga rättigheter och internationell humanitär lag.

Att president Uribe nu känner sig tvungen att inleda en kampanj för att förbättra Colombias internationella rykte tyder på att han börjar bli orolig för internationella påtryckningar. Kanske kommer omvärlden börja ifrågasätta bilden av Colombia som ”Latinamerikas äldsta demokrati”.

Tigran Feiler